larssonfoshizzle

För en eller 2 månader sen så snackade jag med en random snubbe på krogen. Alla samtalsämnen avslutades snabbt så till slut drog jag till på en hel random fråga o undrade om han inte hade några framtidsdrömmar. Då sa han att han inte hade några, vad fanns det för nytta till att ha såna? Han hade velat bli fotbollsproffs en gång i tiden, men det ville ju alla andra också, så varför skulle man drömma. När han sa det blev jag rädd, eller jaa nästan sur. Att det finns människor utan framtidsdrömmar, var hittar man motivationen för att leva då liksom? Han var bara några år äldre än mig. Jag har så många saker jag drömmer om att få göra, platser att se och upptäcka, att jag kan bli stressad av att inte veta i vilken ände jag ska börja. Att jag sitter i mitt lilla rum hemma, nästan ett år efter studenten (okej jag har jobbat heltid det senaste halvåret) och fortfarande inte kommit iväg på nåt av det jag drömmer om kan jag tycka känns tråkigt, hur tråkigt har inte den utan drömmar då?